Uveit – inflammation i ögats mellersta lager

Uveit är inflammation av ögats mellersta lager, kallat druvhinna eller uvea (regnbågshinnan, strålkroppen och åderhinnan). Inflammationer i ögat genom så kallade uveiter kan orsakas av inflammatoriska sjukdomar som rygg-, hud-, tarm-, njur- och lungsjukdomar, men även barnreumatism och MS (multipel skleros). I många fall (ca 40 %) är inflammationen av okänd natur.

Infektioner, ofta virus eller toxoplasma (en typ av parasit), är exempel på vad som kan orsaka uveiter. Inflammationerna kan antingen uppstå vid ett enstaka tillfälle eller vara återkommande och kroniska.

Olika delar drabbas av uveit

Inflammationen kan drabba de olika delarna av uvea. Inflammation i främre delen, iris eller strålkroppen, kallas för irit och är den vanligaste formen av uveit. Inflammation i den mellersta delen, där näthinnan fäster, kallas för intermediär uveit. Inflammation i den bakre delen, näthinnan och åderhinnan, kallas bakre uveit. Om inflammationen drabbar hela uvea benämns det för pan-uveit.

Ljuskänslighet, tårbildning och mörka fläckar vanliga symptom

Irit leder ofta till att man får ont i ögat, att det blir rött närmast hornhinnan och att man blir ljuskänslig. Man kan också få ökad tårbildning och sämre syn.  När man har intermediär uveit har man ofta mildare symtom och en känsla att man ser mörka fläckar, som eventuellt rör sig framför det sjuka ögat. Även vid bakre uveit är symtomen huvudsakligen mörka fläckar framför ögat. Man kan även uppleva värk och inte sällan synnedsättning

Om man får uveit är det viktigt att snabbt komma i kontakt med en ögonläkare för att diagnostisera sjukdomen och påbörja behandling.

Hur ställs diagnosen?

Diagnos sker genom att ögonläkaren tittar i ögat med ett mikroskop för att bedöma ögats inre strukturer. Ett typiskt fynd vid uveit är förekomst av vita blodkroppar och protein i ögats främre kammare och/eller glaskropp. Vid djupare engagemang kan man även se förändringar i näthinnan. Eventuellt får man även göra en allmän utredning där man tar blodprov och gör röntgenundersökning av olika delar av kroppen, företrädelsevis lungorna.

Kortison en vanlig behandlingsmetod

Den vanligaste behandlingen består av kortisondroppar och pupillvidgande droppar under ett par veckor, beroende på inflammationens grad och lokalisation. Om man har en kraftig inflammation kan man behöva tillägg av kortisontabletter eller t.o.m. immunohämmande behandling. Om uveiten beror på en infektion (vanligen virus eller mikroorganismer) krävs behandling mot denna.

Epidemiologi

Det finns inga epidemiologiska data för uveit i Sverige. I USA visar studier att ca 10 % av blinda har uveit som orsak.